Tid att skriva?
Tiden är inte problemet!
Olika författare möter olika utmaningar i sina försök att skapa bra skrivvanor. Omständigheterna i livet kan göra det lättare eller svårare att hitta tid för sitt skrivande, men det är inte tiden själv som är det verkliga problemet - det är vanan.
Man måste skriva regelbundet, ungefär som när det gäller
tandborstning. Om du bara väntar på att inspirationen ska göra jobbet
åt dig kommer det nog ta lång tid innan nån får läsa din roman.
Skrivvanor trivs bäst i rutiner, men den effektiva författaren lär
sig även att utnyttja möjligheter som uppstår ur intet.
Förslag på rutiner
Avsätt lite tid varje dag när du kan arbeta ostört i en timme eller
två - tidigt på morgonen, under lunchen, efter middagen. Helst samma
tid på varje dag.
Din familj och dina vänner kommer snart att bygga
upp och anpassa sina rutiner kring din. Med lite tur kommer de ogilla
om du helt oväntat tar ledigt på din skrivartid, och skicka tillbaka
dig till ditt skrivbord.
Ha din skrivutrustning (papper, pennor, dator etc) nära till hands. Undvik distraktioner som nya spännande tidskrifter och böcker - och inte minst, nätet. Försök att hitta en skrivartid när få människor ringer eller hälsar på. Om en kopp kaffe och lite bakgrundsmusik gör att du känner dig mindre ensam så unna dig det.
Använd hushållssysslandet som tid för tankar: en möjlighet att
granska vad du har gjort hittills och funderingar över var ditt
skrivande ska gå härnäst.
Att gå ut med hunden eller att dammsuga den
persiska mattan kan ge mer idéer än du tror.
Det handlar egentligen
bara om "kontrollerat dagdrömmeri", du låter dina tankar löpa i en
viss riktning: Vad hjältinnan ska göra i nästa kapitel, hur hjälten
skulle hantera en krokodilattack, hur skurken utvecklade sin
ondskefulla attityd. Men processen verkar inte fungera om du bara
sitter och stirrar i väggen. Du måste vara uppe och röra dig i vissa
automatiska mönster.
Att skriva brev till sig själv
Lita inte till andra när det gäller redaktionella råd och uppmuntran
- och allra minst på människor du har känslomässiga band till. Makar,
vänner och rumskamrater har sällan vare sig redaktionell lyhördhet
eller allmän förmåga att uttrycka sig om litteraturens inre
hemligheter utan göra dig upprörd eller nedbruten.
Tomt beröm
leder dig ingenstans, ickekonstruktiv kritik kan förstöra din roman
fortare än en liten fågel säger pip.
Var istället din egen redaktör: avsätt regelbundet tid för att skriva
brev till dig själv där du diskuterar ditt eget arbete, definiera vad
som är bra och mindre bra i det. I processen kommer du på ett enkelt
sätt lösa problem som annars kan växa till en total och förödande
skrivkramp.
På din dator kan breven bilda en kontinuerlig journal som
visar hur du reagerar på det framväxande arbetet. Att gå tillbaka
till den första journalposten kan hjälpa till att hålla dig på rätt
spår - eller på ett dramatiskt sätt visa hur långt du kommit från
dina ursprungliga idéer.
Att skriva brev till sig själv är särskilt användbart om arbetet med
din berättelse börjar framkalla ångest. Ibland försöker vi att
skyffla bort ångest och oro i ett undanskymt hörn, men som vi vet är
det ingen bra metod. Ångesten omvandlas strax till frustration och
förtvivlan, och slutligen överger vi hela projektet.
Om du istället
skriver ner vad i historien som bekymrar dig - kanske din hjältinna,
eller din intrig - så kommer svaret på problemet oftast av sig
självt. Att pränta ned sina kaotiska tankar i ordnade meningar tycks
leda till mycket snabbare och mer tillfredsställande lösningar.
Logga ditt skrivande
Utöver dessa självadresserade brev, se till att skriva ned dina
framsteg i en logg. En ordbehandlare med ordräknare är en bra hjälp.
Loggen visar dig att du kommer nånvart, speciellt under stora
projekt, och kan göra det möjligt för dig att sätta realistiska
tidsmål.
Till exempel, om du vet att du kan skriva 500 ord i timman
(500 ord = något mer än en färdig boksida), och du skriver tre timmar
i veckan, kan du ha ett färdigt romanmanuskript på 75.000 ord (ca 180
boksidor) på 50 veckor.
Vilket till exempel betyder att om du skriver
tio timmar i veckan, kommer du att vara klar på 15 veckor!
Skapa en projektbibel
Sammanställ en "projektbibel". Det är en lista med fakta, namn, och
så vidare som du tänker dig att använda som konstant referens. Om
du har några viktiga forskningsrön du planerar att använda, lägg dem
i projektbibeln tillsammans med källorna. Inkludera listor med
karaktärernas namn (inklusive beskrivningar, så deras ögon inte
ändrar färg), ovanliga ord eller stavningar, etc.
Det bästa formatet
för denna projektbibel kan vara en liten pärm du bär med dig.
(Varning: Om din projektbibel blir enormt stor kommer du förmodligen
inte att kunna hitta i den), eller en anteckningsbok om du vill ha
ett mindre format.
Tillfälle att skriva
Om du bestämmer dig för att du "inte kan skriva" om du inte sitter
vid din Gigabyte IV dator med J S Bach i iPoden och ingen annan i
huset, så gör du bara livet svårare för dig själv. Din vanliga
dagsrutin innehåller alltid ett visst mått av "dödtid" - tillfällen
då du är borta från hemmet (eller åtminstone borta från din
arbetsplats) med någon annan uppgift.
Du kanske sitter i väntrummet
på en jobbintervju, på bussen, eller har fastnat i ett tråkigt
stormöte. Använd denna dödtid konstruktivt genom att ha med dig din
projektbibel där du kan skriva ner åtminstone några rader till ditt
utkast. Eller du kan kanske krafsa ner lite bakgrundsinformation om
ditt projekt, eller en dialogidé som just kom till dig.
Du kan sedan
använda dessa noteringar när du är tillbaka vid skrivbordet för att
skriva den färdiga texten.
Slutord
Det här är enkla rutiner och vanor som hjälper dig i alla skeden av skrivprocessen. Och när du anpassat dessa råd så att de passar just dig och din vardag kommer de att vara ett bra stöd i ditt fortsatta skrivande.
Du är förstås välkommen med synpunkter, du kanske har nån metod du vill komplettera med?
Författartips har
169 fantastiska twitter-följare!
Tweet
